Med utställningen ”Wingnut” fortsätter Ossian Eckerman sitt utforskande av måleriet genom andra tekniker. Tidigare har han bland annat arbetat med olikfärgade papper som fogats samman i ett slags färgsprakande collage. I ”Wingnut” utgår han istället från textiler, där färgerna både kan vara tygstyckenas egna eller resultat av infärgningar och manipuleringar av konstnären. Till skillnad från de tidigare collagen, ligger de olika tygstycken inte på varandra. Tekniken påminner snarare om intertia.
I Ossian Eckermans konstnärskap är gränsen mellan det abstrakta och det figurativa flytande. Än mer så i dessa nya verk, där tygerna också bär på sina egna historier. En del är hämtade från kläder, en del är loppisfynd och andra är helt enkelt bara tyger, införskaffade för detta ändamål.
Genom textilierna kan Ossian Eckerman åstadkomma en annan lätthet än genom traditionellt måleri. Därav titeln ”Wingnut”, ett ord som andas ett slags tyngdlöst tillstånd. Fast egentligen är det ju ett bruksföremål; en mutter med vingar. Denna sorts dubbeltydighet återfinns också i de olika konstverken, där tygstyckena både är något specifikt eget och material för ett konstverk.
Med ”Wignut” närmar sig Ossian Eckerman ett slags atmosfäriskt tillstånd. Färgerna är ofta ljusa och klara. I flera tygstycken går färgerna sömlöst över i andra och bildar på så vis liksom fragment av solupp- och nedgångar. Cirkeln, ett annat himlafenomen, återkommer också i verken. Ibland är rörelsen i kompositionen centrifugal där delarna tycks röra sig utåt. Ibland är den istället centripetal och suger in mot centrum.
Rörelsen och det atmosfäriska antyder att verken kan ses som utsnitt ur en större rymd. Det är också en tanke som får än tydligare form i utställningens första rum. Här återkommer soluppgången, fast nu på rummets alla fyra väggar. På dessa har Ossian Eckerman hängt ett antal mindre figurer som till skillnad från de större verken inte är kvadratiska, utan figursågade. Plötsligen uppstår en annan sorts historia, där rummet blir till en värld, befolkad av små fantasivarelser. Eller är de fragment av den sorts helhet som finns i de tre större verken rummet intill?
”Wingnut” är en lättsam och luftig utställning – med många bottnar.
