Galleri Box visar tre konstnärskap som använder måleriet som yta för en fysisk upplevelse. Här står den måleriska gesten och dess förhållande till konstnären i fokus och det vi ser i utställningsrummet är inte resultatet av ett skeende i ateljén utan ett skeende som pågår och skapas på nytt i relation till rummet och betraktaren. Måleriet befinner sig i en brytningspunkt där konstnärens besök i verket försätter det i ett osäkrat tillstånd mellan representation och fysisk upplevelse. De arbetar förutsättningslöst och experimenterande i en abstrakt tradition där det intuitiva och inkännande sätts i fokus. Den rumsliga installationen av verken och hur vi relaterar våra kroppar mot de är likvärdiga färgfälten på duken.
I A.Erika Bergströms verk av vindpoplin undersöks materialitet och genusfrågor i relation till nutida frågeställningar om politiska konsekvenser och vad måleri kan uttrycka i en samtida bildproduktion.
Nina Ölund Noreskär arrangerar sina dukar fritt hängande i utställningsrummet som kroppar som uppmanar till fysiska möten.
Michael Rupini lånar estetiken från graffitin där ett virrvarr av bokstäver och symboler nedtecknade bortom struktur fyller duken. Genom automatisk skrift har handen fått fritt spelrum över duken, som genom en transcendental rörelse som övergår dagens vetenskapliga och intellektualiserade konstutövning.
