Under våren visar Norrtälje konsthall en utställning med ca 100 verk av konstnären, tecknaren och författaren Gunnar Brusewitz. Utställningen vill visa på hans unika konstnärskap som genom ord och bild fångat den svenska naturen och samtidigt skildrat den i ett brett kulturhistoriskt perspektiv. Han var en mästare i att med snabba linjer fånga djurens rörelser, fåglars flykt och naturens olika skeenden.

I hans nästan dagliga iakttagelser av naturen, särskilt från det uppländska kulturlandskapet och från Lisinge vid sjön Sparren där han bodde och verkade skildras ett landskap i

förändring. ”Vad händer med naturen”? Var en återkommande fråga som Gunnar Brusewitz ställde sig redan på 60 talet.

Han oroade sig över ett odlingslandskap som inte vårdades, en skog som brukades för hårt, och för naturtyper och arter som hotades till sin existens. Han uppmanade oss till att värna vår biologiska mångfald och att skydda det vi riskerar att gå miste om. Samtidigt fanns en fascination över hur fint naturen tar tillbaka det som människan förändrat som i teckningar med ett minne av ett hus med spår efter en husgrund, övergivna torp och äppelträd. Hans essäistiska naturprosa beskriver och utforskar naturen som den iakttagande konstnär han är. Ur hans stora produktion om flera tusen målningar och teckningar har vi valt att fokusera på bilder från Roslagen samt olika texter av Gunnar Brusewitz som tidigt visar på hur människans brist på hänsyn för naturen kan leda till rubbningar i ekosystemen.

”Jag skulle önska att man genom lagstiftning och stödåtgärder kunde bevara rimliga arealer av det mångformiga odlingslandskapet, både av ekologiska, kulturella och estetiska skäl. Vår generation har inte rätt att utplåna en viktig fas i odlingshistorien och därmed klippa av banden med vårt förflutna. Kommande generationer skall inte behöva stå främmande för ord som hage, äng, glänta och andra traditionella begrepp. Det är en del av vårt kulturarv.”

Gunnar Brusewitz, slutord ur boken Det föränderliga landskapet.