I den gnistrande avgrunden kunde alla mina slut äntligen få ta slut.
Jag rasade rakt ned in i djupet. Jag hade lyckats hålla emot så länge men nu fanns det inget mer att kämpa emot.
I rasande takt föll jag längre ned till nya nivåer av mitt egna personliga träsk.
I avgrunden blev min person nedmonterad och
sedan helt förintad.
Alla mina ”jag” försvann
en efter en.
Alla förklaringsmodeller sjönk ned i smutsen och försvann.
En viktlös lättsamhet kom över mig mitt i min personliga utplåning.
Jag kom att förstå att början på den riktiga början kommer veckla ut sig framför mig. Men det är från en annan plats inuti. Vägen kommer att visa sig när jag är klar här i avgrunden.”

Med stöd från Stockholms stad

Text från Crum Heaven