Izabela Knochenhauer

Izabela Knochenhauer

Det är efter ett längre uppehåll som jag återupptog måleriet. Jag tvekade om jag skulle ta vid där jag slutade eller om jag skulle starta något nytt. Bestämde mig för att inte ta upp gamla trådar utan söka kontakten med själva mediet. I många år har jag varit projektinriktad i min konst, måleriet var då en del av det jag ville gestalta. Det är nytt för mig att stanna vid själva måleri. Denna begränsning blev alltså utgångspunkten: stryka färg på duken, vänta på att färgen ska ”svara”, lägga på en ny färg. Det är lockande att se vad färgen som medium och måleriverktyg kan åstadkomma. Finns det uttryck som bara måleri kan åstadkomma? Är färgen i sig tillräcklig för en stark upplevelse? Jag kallar bilderna ” True colors” eftersom det är själva färgen som är det bärande motivet. Jag har fyra lådor med färgat eller målat papper. Jag brukar klippa ut färgbitar ur tidningar och även måla själv egna färgprover. De är mina skalövningar som jag använder för att komma i gång och bättre se vilken färg är den rätta för bilden. I ”True colors” använder jag mig av fysisk och av optisk färgblandning. Jag applicerar färgskikt på färgskikt med mycket tunna lager som får torka mellan. Färgerna lyser underifrån igenom den som ligger överst (optisk blandning). Det är en teknik som användes av äldre målare, da Vinci gjorde den till sitt kall. Jag ställer de optiskt blandade färgerna mot de fysiskt blandade. En fysisk blandning uppstår när man blandar färger på paletten och färgen blir täckande.