Ann-Catrin Olsson

Ann-Catrin Olsson

Min utgångspunkt är ofta de vardagliga rörelser som vi, som kroppar, genomför utan vidare eftertanke. Det gemensamma, det som förenar och det som kan berätta något om våra erfarenheter av att bebo en kropp. Vad är det att vara kropp och möta andra kroppar. Kan jag känna gemenskap baserat på en intuitiv förståelse av rörelse och stillhet hos ett annat material, baserat på mina egna kroppsliga erfarenheter. Och hur påverkar en värld fylld av hjälpmedel för att förbättra kroppens prestationer den förståelsen. Kan jag förstå en rörelse som den egna kroppen inte kan genomföra. Jag arbetar främst med skulptur och installation. Jag arbetar med material som antingen i sig själva bär på rörelser som jag kan känna igen i den egna kroppen, exempelvis den hos smala/unga björkstammar, rörelsen i en våg eller en bit drivved. Eller material som har en tydlig funktion i sitt förhållande till kroppen, såsom textila funktionsmaterial, exempelvis reflextyg och mesh. De bär på en form av anti-kroppslighet. För att vara nära kroppen måste materialen kunna stöta bort kroppen, transportera bort dess svett eller kapsla in dess yta som ett skydd mot vinden. De förhöjer och förbättrar kroppens prestationer, utan att beblanda sig med den. Kontrasten mellan artificiella nyproducerade material som ska höja kroppens prestanda och ett rörelsemönster som utvecklats och förfinats genom evolutionen är intressant.

Omnämnanden