Tony Abrahamsson

Tony Abrahamsson

I min konst har jag länge arbetat med temat ”liv” , det sköra, förunderliga, oövervinnliga livet. Fröet som gror och växer, trots de mest ogynnsamma förhållanden. Genom asfalt och sten, i stekheta öknar och på den isiga blåsiga tundran gror och växer det. Växten från frö over grodd till planta och kanske träd, som i sin tur ger frukt och frö. Vi andra människor och djur med ägget som befruktas och som växer i livmodern en tid, sedan kastas ut i den heta eller iskalla luften. Det liv vi lever är vi beroende av otaliga människor, vi växer upp i ett samspel där inget är helt självklart utan beror på så mycket. På var, hur, när vi blev till. Våra samhällen och gemenskaper formar oss på många olika sätt. När man arbetar med skulptur är det också samspelet mellan former, figurer som är viktigt. Det är intressant att undersöka hur vi ser och upplever saker. Som en teater med miner, kroppsuttryck, samspel. I utställningar brukar jag ibland bygga några olika ”rum” eller platser i rummet, som har var sitt tema. Det kan tex. vara växter, människor och djur och många blandningar dem emellan. I vår mytologi finns varelser som är sådana blandningar. Skogsrået, pegasos, kentaurer, satyrer, sjöjungfrur. Jag vill att utställningarna ger en aning om livets styrka och att vi lever här just nu. Materialen som jag arbetar med är keramik, betong, sten grafik, teckning och blandningar dem emellan som tex. mosaik på betongformer.