“Men jag är också en ganska mysig person!" säger Sara-Vide. ”Allt jag gör kretsar kring mina målningar. Jag anpassar mitt liv efter dem. Jag försöker leva i balans, mata mina kycklingar och skaffa fler hundvalpar.”

Sara-Vide bor med sin konstnärs-make Bo Christian Larsson. ”Vi bor i en gammal skolbyggnad i de mest avlägsna delarna av Hälsinglands skogar. Vi har ett barn och flera hundar. Jag är en strukturerad person och tycker inte om att bli störd. Det är jag i ett nötskal." konstaterar Sara-Vide.

Din konst visas idag över hela världen. Hur får det dig att känna dig?

Naturligtvis är jag väldigt stolt över det, det får mig att må bra! Mina målningar är mitt språk, så jag är glad att människor får se dem. Jag tycker om att se människor tolka mina målningar, och att jag kan möta min publik genom den upplevelsen.

Till vilken stad skulle du helst vilja följa med din konst?

Ingen stad. Städer gör mig orolig. Jag tycker om städer för festligheter, men efter ett par dagar börjar jag se alla små detaljer. Jag börjar uppmärksamma och kan bli helt uppsugen i små detaljer, vilket är för mig mentalt påfrestande och behöver dra mig undan till tystare och lugnare miljöer. Men om jag måste välja, säger jag Köpenhamn eller Berlin, åtminstone för en öl eller två...

När bestämde du dig för satsa på konstnärsyrket? Finns det en viss tidpunkt eller händelse som påverkade ditt beslut?

Min mamma var intresserad av konst och kultur, och jag minns som liten att jag hellre ville dö än att bli konstnär. Hon hittade på en massa galenskaper om jag tänker efter.

Trots mammas påhitt visste jag att jag ville skapa bilder, så jag sökte till en målarskola för att förbättra mina ritfärdigheter med hopp om att möjligen bli illustratör. När jag väl blev antaget konfronteras jag av en lärare som kritiserade mig hårt och sa med ett fräckt leende och spänd blick "Sara, du vill inte göra någon annans bilder, sluta vara den här fegisen och gör din egen konst". Jag förstod att hon hade rätt och att det inte fanns något annat val.

Så då hamnade du i huvudstaden för att studera konst?

Eftersom jag växte upp nära Bollnäs (en liten stad i mitten av Sverige) så var det den snabbaste vägen därifrån.

Hur tror du att en nära vän skulle beskriva din konstnärliga stil?

Jag vet inte! Jag skickade ett sms till min bästa vän och frågade, men hon svarade inte. Haha!

Vilken del av skapandet av ett konstverk ger dig mest spänning?

Den första spänningen händer när jag iscensätter målningen som en slags ritual och utför den "in real life" på en geografisk plats och därmed tvingar mig själv att anpassa mig till förhållandena. Det finns en stark tillfredsställelse i ögonblicket innan jag vet vad jag letar efter och innan det dyker upp. Då känner jag plötsligt doften av bilden.

Den andra spänningen, som är störst (den första är mer som ett förspel) händer när man känner att målningen snart kommer att ta fart - den kommer snart att utvecklas och komma nära sin fulla potential. Då är det som att stå med en vikt på fotsulorna över en ås, när luften plötsligt känns mjuk och lungorna fylls och det känns som att att du faller.

Kan du berätta kort om din arbetsprocess och hur du använder din ateljé?

Jag samlar ihop flera textilmaterial, jag stjäl tyger och kläder som tillhör människor jag relaterar till och ordnar dem runt mig. Samtidigt samlar jag utrymme, rum och platser i naturen, som för mig står för en mängd olika saker och är laddade med olika energier. Med detta på plats samlar jag sen ihop plats och textil. Detta resulterar vanligtvis i en ritual-liknande process som kan ta timmar, en hel dag eller mer. Ofta måste jag återvända till en plats flera gånger på jakt efter rätt ljus eller tid på året.

Efter det tar jag fotografier. Men framför allt tar jag in upplevelsen av att vara i eller bredvid målningen innan den blir verklighet. 

Det är där och då det för första gången visar upp sig och jag kan börja avkoda den på duken.

Hur hittar du namn på dina verk?

I bästa fall kommer namnen till mig medan jag jobbar med dem. Annars är jag ganska bra på att utnyttja min mans (Bo Christian) titel-färdigheter . Sedan använder jag hans huvud som en tratt, pressar ner alla mina associationer och förväntningar på målningen genom tratten och sedan, ibland men inte alltid, avslöjar rätt titel sig från hans läppar.

Finns det några artister som inspirerar dig och som du beundrar?

Ja, många människor inspirerar mig i mitt konstnärskap. Men jag är inte så dogmatisk, så det är inte alltid deras konst, om de ens skapar konst, som får mig att inspireras. Det kan vara alla möjliga saker. Så nej, jag kan inte riktigt nämna några namn på personer som inspirerar mig.

Har du någon konst till salu som du tycker att vi ska köpa nu?

Mitt råd är att du ska lyssna på din magkänsla, det är du som kommer att leva med arbetet och ha den delen av min själ.

Samlar du konst själv?

Nej.

Om du skulle köpa ett konstverk idag, från vilken konstnär skulle det vara?

Det senaste konstverket jag köpte var en ritning från serien "Whore selling art", av konstnären Iris Smeds.

Under vilka timmar på dagen känner du dig mest inspirerad?

På morgonen och mitt på dagen! På eftermiddagen flyter kraften bort och jag blir mjukare.

För många människor ses konst som något svårt och oåtkomligt. Gillar du det? Eller tycker du att till exempel konst bör uppskattas lika mycket som musik?

Haha, jag slutar faktiskt att lyssna på musik just när jag börjar skapa konst, så jag är fel person att svara på det! Mitt huvud och hjärta kan helt enkelt inte rymma något annat än målningen och hur den får mig att känna.

Men. För två månader sedan hände något riktigt fantastiskt. Jag kunde plötsligt lyssna på musik igen i studion! Och det var inte som om jag bröt ihop eller att mitt huvud imploderade. Istället fyllde musiken mig och hjälpte mig att komma närmare målningen. Det måste ha haft något att göra med det faktum att jag har målat i mer än 10 000 timmar nu.