Hej Dennis! För någon som inte känner dig, vem är du?
Hej! Just nu jobbar jag i en skate- och snowboard butik men jag är också fotograf! Jag började skejta 1994 och sen dess har jag varit mer eller mindre fast. Skejt- och snowboard kulturen har varit och är en väldigt stor del av mitt liv. Den är både mitt arbete och min vänskapskrets. Fotografiintresset kom till mig runt 2015 då jag köpte jag en digitalkamera av min kompis Peter (Peter Jeppson som också är konstnär hos Artworks). Till en början var jag väldigt självkritisk. Processen med digitalt fotografi var för snabb för mig men när jag hittade analogt fotografi så var jag tvungen att förlita mig mer på min magkänsla vilket gjorde att jag blev mer fri och bekväm. Att fotografera analogt blev mycket roligare och ledde till att jag inte dömde mig själv lika hårt.
Dream, 2019
Vad har du för kamera?
Min första analoga kamera var en Olympus XA2, det är en ganska enkel point and shoot kamera (Point and shoot betyder att kameran har automatiska funktioner förprogrammerade). Jag har flera kameror, men just nu fotograferar jag mest mellanformatsfilm vilket är en långsammare process som ger en väldigt fina negativ att arbeta med. Då använder jag mig av Mamiya 6 och Fuji Ga645. Jag pluggade ett år på Kulturamas fotografisk konstutbildning och där blev jag introducerad till att arbeta i mörkrum, och lärde mig framkalla, vilket jag även kan göra hemma. Det är jättekul och tålamodskrävande och adderar en extra dimension till mitt fotograferande.
Du har gjort flera spännande fotoprojekt! Vill du berätta lite om projektet du gjorde i Slab City?
Under 2016 till 2018 spenderade jag mycket tid i södra Kalifornien. Jag hängde i ett community ute i öknen som heter Slab City. Jag lärde mig otroligt mycket om fotografi i den kontexten och det var väldigt inspirerande. Slab City kallas för “The last free place” och är från början en gammal militärbas från andra världskriget som övergavs. Nu bor det flera hundra människor där året runt. De flesta lever utan indraget vatten och elektricitet i husvagnar, tält eller i egenbyggda hus. Det är en väldig blandning av människor och mycket konst, en fascinerande plats. Slab City ligger också väldigt nära Salvation Mountain som är ett känt landmärke och konstprojekt skapat av Leonard Knight.
Salvation Mountain, 2017
Pet Cemetary, 2017
Burned Bus, 2018
Spännande! Du har också gjort ett spännande bokprojekt med organistationen Skate Nation. Vill du berätta mer om det?
En nära vän till mig har startat organisationen Skate Nation som håller till på Fryshuset i Stockholm. Organisationens mål är att integrera och aktivera nyanlända med skateboard som verktyg. Det är en ideell organisation och det är gratis att delta. Jag har varit med sedan våren 2020, skejtat, coachat och fotograferat deltagare och verksamhet under olika tillfällen. Resultatet har blivit till en bok som kommer släppas under våren 2022. Håll utkik!
William, 2019
Bild från Skate Nation boken
Vilka är dina inspirationskällor?
Fotografer som jag rankar högt är bland annat Mary Ellen Mark, Ed Templeton, Olivia Bee och Kovi Konowiecki. En annan inspiration är min vän konstnären Peter Jeppsson, han är en person som ger en mycket energi och som inspirerar mycket. Jag hittar också mycket inspiration i ungdomskultur generellt. Jag kan verkligen glorifiera ungdomstiden då jag upplever det som att saker skedde mer i nuet och det fanns rena känslor av nyfikenhet och av sökande. Man var mer obrydd då och det var skönt. Idag försöker jag komma tillbaka till de känslorna av att uppskatta nuet.
Vad jobbar du med just nu?
De tidigare projekt jag har gjort har haft en väldigt dokumentär in the moment utgångspunkt och nu under pandemin har det inte varit lika lätt att jobba utifrån ett sådant fokus. Just nu jobbar jag istället med ett mer personligt projekt, vilket verkligen är en utmaning för mig. Jag försöker skildra hur vårt psykiska mående påverkas av pandemin. Vad bristen av socialt umgänge gör med oss till exempel. Jag försöker också utmana mig själv genom att fota andra sorters bilder, typ självporträtt och stilleben. Bilder som är mer arrangerade och imaginära istället för dokumentära. För mig är det definitivt utanför min comfort zone. Jag tycker till exempel att det jättejobbigt att ta ett självporträtt så jag försöker utmana mig själv och trycka lite på min egen obekvämhet. Det är lustigt för att “selfien” är ju för många väldigt normalt. Jag kan bli avundsjuk på dem som har det självförtroendet - men jag jobbar på det.
Självporträtt, 2021
Slutligen, jag är nyfiken på om du har något drömprojekt framöver när man får resa igen?
Nära Slab City ligger en sjö som heter Salton Sea. Salton Sea är, precis som Slab City, en väldigt speciell plats. Det är en sjö som blev till av att kanaler från Colorado River brast och vattnet forsade ut på “fel” ställe och skapade det som idag är Salton Sea. Under 1950-talet blev det en populär resort med fina hus och lyxhotell. Sedan blev sjön förgiftad på grund av förorenat jordbruksvatten och nu när man går runt på stranden så ligger det massor av döda fiskar och fiskben där. Förutom att det är en fascinerande plats så är det något speciellt med ljuset i södra Kalifornien som gör att det blir så fint när man fotograferar. Därför hade jag velat spendera tid på platsen och göra ett projekt där!
Untitled, 2017
4 snabba med Dennis Olzon
Konstnär: Ylva Carlgren
Artist: 1900
Film: Beasts of the Southern Wild & The Florida Project
Alla bilder är tagna av Dennis Olzon.
Kolla in Dennis instagram: dnsolzn