Hej Giulia Cairone! Vill du berätta om dig själv och ditt konstnärskap?

- Jag är konstnär baserad i Stockholm. Just nu arbetar jag främst med skulptur och måleri och allt däremellan. Ofta jobbar jag med transparenta material som jag färgsätter. Rumslighet är något jag tycker är viktigt. Även om jag utgår från plana ytor så finns det en tredimensionell aspekt i många av mina verk. Jag vill att betraktaren ska röra sig kring ett verk och se rummet genom verket. Verket fungerar både som en avskiljare men även som något som avslöjar rummet bakom. Det är också därför jag har valt att arbeta med transparent plexiglas. Håligheterna och transparensen är på så sätt lika viktig som det målade ytorna eller draperingarna. Jag är också mån om att jobba med konstnärsdrivna projekt som Galleri Toll där jag hade utställning tidigare i år. Jag tycker det är viktigt att det finns platser för kultur som inte är vinstdrivande, allmänna och där konstnärer är fria att skapa utifrån sina egna förutsättningar. 

Du har ateljé i Misschiefs lokaler. Berätta mer om det!

- Det är fantastiskt! Delvis för att jag så fina kollegor att dela den konstnärliga processen med och delvis för att det känns som en trygg och unik plats. Många konstateljeér försvinner runt om i storstäderna eller blir alltför dyra. Därför behövs det fler platser som Misschiefs. Ateljéplatsen är kostnadsfri och vi betalar inte heller kommission vid försäljning av verk vilket är ovanligt och behövligt. 

Hur ser din konstnärliga process ut?

- Jag kan grubbla på en idé länge. Det kan handla om en form eller ett material som jag vill testa, eller hur något ska gestaltas i rummet, att något ska stå, ligga eller luta på ett specifikt sätt. Det handlar ofta om formella beslut.  Ibland kan det ta lång tid innan jag når fram till det jag faktiskt vill åt. Min farmor är sömmerska och hon har alltid broderat mycket. Så länge jag kan minnas har hennes händer utfört ett arbete med nål och tråd som redskap. Jag tycker det är en bra jämförelse med en konstnärlig process att man stygn för stygn skapar något som blir till en helhet över tid. Fler och fler stygn adderas. Kontinuiteten i arbetet är viktigt. Verken är inte singulära utan hör samman, en rörelse över tid och rum. För mig är “misstag” som jag gör en viktig del av arbetet därför att dessa kan leda till nya ingångar och tankesätt.

Hur kom det sig att du började arbeta med plexiglas? Har du arbetat med några andra material innan? 

- Under min utbildning på Konstfack arbetade jag mycket med att måla med latex. Då använde jag plexiglas som yta och när latexen torkat drog jag av latex synket/målningen från ytan. Med tiden blev jag alltmer intresserad av att behålla den transparenta plexiglasytan som en del av målningen. Jag har jobbat med alla möjliga material som vax, tvål, parfym, epoxi etcetra. Jag uppskattar material som känns taktila och som talar till ens sinnen. 

Finns det några tekniker eller material som du är sugen på att utveckla eller testa?

- Metall känns som ett spännande material att utforska. Jag tycker om när mjuka material som tyg och latex möter metall och att jobba med spänningen mellan dessa. På senaste tiden har jag gjort många väggbaserade verk så nu har jag en stark önskan att gå tillbaka till rumsliga arbeten. Min dröm är att ha ett rum där jag kan spendera tid på att förändra, förflytta och arbeta med verk som inte har en väldefinierat början eller slut utan att verken flyter ihop. Jag skulle även vilja ta in fotografi i någon form. 

Vad inspirerar dig estetiskt?

- Det kan vara allt möjligt från en färg jag ser i stadsbilden som ett speciellt ljusspel, en form på en fasas, byggnadsnät eller starka neonfärger på en byggarbetsplats. Jag är väldigt intresserad av ytor och texturer. Ofta blir jag inspirerad av enkla former och monokroma färger. Jag tycker inte om när det händer för mycket på en yta. 

Färg tar stor plats i din konst. Hur jobbar du med färg i din process?

- Mitt intresse för färg började när jag kopierade analoga färgfoton i mörkrum. Jag älskar ju att jobba fysiskt och därför var jag inte lika intresserad av att bearbeta färgfoto i datorn. Det gjorde att jag sökte mig till skulptur och måleri vilket öppnade upp för arbetet med färg. Jag väljer en färg jag vill arbeta med och sedan färgen som kommer därefter och därefter. Jag använder sällan vit i min färgskala. Sedan jobbar jag mycket med mötet mellan färgerna. Just nu spär jag ut färgen med mycket vatten för att göra färgen väldigt tunn, transparent. Jag lägger ofta bara ett lager färg då jag tycker om den efemära aspekten och att färgen över tid kan förändras. Min process är väldigt kladdig, men jag strävar efter att reducera och balansera färgerna. 

Vad för konst hänger hemma hos dig & vart går du helst och ser på konst?

- Jag har mycket konst som jag bytt med vänner och kollegor. Dessa håller jag kärt eftersom jag har en personlig koppling till nästan all den konst jag har hemma och känner oftas till bakgrunden kring hur verket kom till. Jag skulle säga att starka färger och former har fått en del plats i mitt hem. Jag tycker om alla möjliga konstnärliga uttryck. Jag jobbar även som fotograf och dokumenterar ofta offentligt konst. Jag är intresserad av konst i det offentliga rummet och hur det verkar i den miljön den är placerad i, till exempel är det roligt att upptäcka verken längst med Stockholms tunnelbanan.

Vilka andra konstnärer inspirerar dig? 

- Mina absoluta favoriter är Giorgio Griffa, Karla Black, Vivian Suter och Mary Heilmann. 

Du hade nyligen en separatutställning på Riche i Stockholm. Vill du berätta om den utställningen?

- Jag bestämde tidigt att ha med ett formskuret objekt i form av ett hjärta. Jag bjöd även in Ashik Zaman att skriva en text innan jag hade hunnit göra verken. Hjärtat blev då den centrala delen av vårt samtal och även av den texten Ashik skrev; “Hjärtat är (ändå) bedrägligast av allt" som även blev utställningens titel. Texten handlar om konventioner kring måleri, dålig och bra smak och att språket kring abstrakt måleri ofta cirkulerar kring känslor. Jag ville arbeta med mindre verk och kapsla in en rörelse i dessa. Jag gjorde även en förstoring på ett av verken på Riches fönster för att rama in och förlänga den rörelse som finns i de enskilda verken ut i rummet.

Vad jobbar du med just nu och har du några projekt på gång framöver som du vill dela med dig av?

- Just nu jobbar jag på en utställning tillsammans med konstnären Thomas Magnusson som kommer att öppna på SKF Eldhunden den tredje december. Jag kommer jobba en del på plats i själva utställningslokalen och ser fram emot att lämna processen mer öppen för betraktaren. Sedan kommer jag vara med i ett roligt digitalt projekt som drivs av konstnären Niklas Wallenborg. En mejlutsällning som heter “mail show 002” som kommer att skickas ut den nionde december.

3 snabba med Giulia

Favoritlåt? In my heart av Lukas Nystrand von Unge.

Favoritfilm? Julietta och andarna av Federico Fellini.

Favoritbok? Drömfakulteten av Sara Stridsberg.

Kika in på Giulias Artworks sida här och hemsida här.