”Jag låg i en hängmatta i Laos, när det slog ner som en blixt i mitt huvud. Jag skall bli glasblåsare!” Så inledde Jennie Olofsson sitt föredrag den 17 oktober på Gotlands konstmuseum. Avspänt och chosefritt berättade hon om sin långa resa fram till den hon är idag. Jennie hade aldrig haft en tanke på att bli glasblåsare. Nu femton år senare har hon en egen glashytta. Jennie skaffade sig en gedigen utbildning. Först hos Christer Mattsson på Visby Glasblåseri, där den viktiga grunden lades. Kosta glasbruk blev nästa steg, därefter glasverkstad på Bornholm och slutligen några månader i USA. ”Det kräver minst tre års utbildning att bli en hyfsad glasblåsare” berättar Jennie. Lyckliga omständigheter gjorde att hon lyckades förvärva den gamla bygdegården i Norrlanda och där skapade hon ett fungerande glasblåseri, som fick namnet Big Pink. Kärleken till glas och till Gotland har format Jennie, som gärna tar naturen som hjälp när hon formar sina glas. Hennes vinglas är ett bra exempel. Här tänkte hon på Ekstakustens krokiga martallar när hon designade foten till glaset. ”Jag har blåst minst tusen stycken”. ”Mina glas ska användas både till vardags och till fest. Glas är starkt och skört men ett handblåst glas håller längre än ett fabriksgjort”. Jennie förnyar sig ständigt med glaset som uttrycksmedel. Hon har ordnat event med effektfull blåsning av glas med eldflammor i bakgrunden och man har kunnat beställa middagar där maten har lagats på det heta glaset tillsammans med kocken Luqaz Ottosson. Jennies höga arbetstakt gjorde att hon kände sig tom och deprimerad. Sin svärta botade hon med att fara till brandhärjade Kårböle. I den svarta skogen kändes hennes egen svärta inte lika mörk. Efter det besöket föddes hennes svarta glas. Nu är Jennie tillbaka till sin vanliga ljusa period och hon avslutade med att säga att efter femton år som glasblåsare brinner hon fortfarande för sitt yrke och ångrar inte sitt yrkesval en sekund. Vi överlämnade till Jennie den allra största och skäraste blomma som stod att finna i blomsterhandeln med andra ord en riktig Big Pink. Tack Jennie